tisdag, 23 maj, 2006
Åtskillnaden mellan sjukvård och tandvård behöver överbryggas för att förbättra cancerpatienters livskvalitet. Det visar en avhandling från Uppsala universitet där man har undersökt strål- och cellgiftbehandlade patienters munproblem.
Cancerbehandling ger ofta problem i munnen som inflammation i slemhinnan, blödning och sår i munnen, ökad risk för karies, svårigheter att prata, gapa och att svälja med mera.
Avhandlingsresultaten visar att de patienter som fick strålbehandling, fick fler och svårare munproblem med ökad strålmängd. Flera munproblem kvarstod en månad efter avslutad strålbehandling. Dessutom upplevde patienterna att munproblemen försämrat deras livskvalitet.
De patienter som fick cellgiftsbehandling upplevde i genomsnitt färre och lindrigare besvär, än de som fick strålbehandlingen, men för ett fåtal var problemen mycket besvärliga.
Problem i munnen försämrar livskvaliteten för dessa patienter. Eftersom munproblem har samband med livskvalitet, motiverar resultaten ett bättre samarbete mellan tand- och sjukvården för dessa patienters välbefinnande, säger Kerstin Öhrn, tandhygienist och doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, enheten för vårdvetenskap, vid Uppsala universitet, som även har gjort avhandlingen.
Avhandlingen visar att patienterna inte remitteras till tandvård i den omfattning som är önskvärd innan cellgift- eller strålbehandling.
Ett annat problem som Kerstin Öhrn pekar på är att personal som arbetar med cancerpatienter ofta har bristfällig utbildning i munvård. Personalen vill ofta inte titta i munnen på patienterna med motivering att man riskerar att kränka patientens integritet.
Men det är en uppfattning som, enligt avhandlingen, inte delas av patienterna.